Bokbloggsjerka del 85

I veckans bokkloggsjerka ska jag svara på om det finns några berättartekniska detaljer som författarna använder sig av som jag kan störa mig på. 
 

Något som jag verkligen kan irritera mig på är när detaljbeskrivningar tar över handlingen. Handlingen går då för långsamt fram vilket leder till att jag tröttnar på boken. Men samtidigt gillar jag att läsa beskrivningar men det är en fin linje, inte för mycket och inte för lite. 
 
Jag har två böcker som exempel där jag har varit tvungen att kämpa mig igenom sidorna för att de är så fulla av beskrivningar. Den ena är Geralds lek skriven av Stephen King. Jag tror det tog 200 sidor innan det hände något och jag fick nästa panik, för jag tvingade mig själv att läsa den i hopp om att det skulle hända något nästa kapitel. Istället fick jag bara massa beskrivningar tomma på handlingar.
 
En annan bok som det finns många beskrivningar i är Försoning av Ian McEwan, jag kan erkänna att jag har försökt läsa den tre gånger men har fortfarande inte läst klart den. Han skriver helt underbara beskrivningar så som: 
 
"När vinden för ett ögonblick tilltog och sedan mojnande, flyttade sig ljudet bort från henne, färdades ut över den förmörkade parken likt en levande väsen"
 
Det är superfint men en bok fylld av det här blir för mycket, enligt min smak. Genom att man hela tiden använder beskrivningar får det handlingen att pausa. Beskrivningen ska ha ett värde i handlingen och känslan i boken och ifall det inte bidrar till mer än ordbajs tycker jag det är bättre att vara utan den beskrivningen och lämna lite åt ens egen fantasi. Men som sagt den balansen kan vara svår att hitta. 
Trackback
RSS 2.0